Riskberäkning

Riskberäkning är processen att systematiskt uppskatta sannolikheten för och konsekvenserna av oönskade händelser för att stödja beslut och samordning av åtgärder. Den används inom många områden, såsom finans, projektledning, arbetsmiljö och samhällsplanering. En grundläggande uppdelning är mellan kvalitativ och kvantitativ riskbedömning. Kvalitativ bedömning använder ordbaserade bedömningar av sannolikhet och påverkan, ofta genom riskmatriser eller experterhållna skattningar. Kvantitativ riskberäkning försöker mäta risk i numeriska termer genom sannolikhetsfördelningar, scenarier och beräkningar av förväntad effekt eller förväntad ekonomisk förlust.

Processen följer vanligtvis steg: riskidentifiering, riskbedömning, riskprioritering och åtgärdsplanering. Datan inkluderar historiska observationer, expertskattningar och modellbaserade antaganden. Vanliga metoder är sannolikhets- och konsekvensbedömningar, Monte Carlo-simulering för att få fördelningar av utfall, scenarioplanering samt användning av riskmatriser och Poisson- eller normalfördelningar beroende på händelseskalor. Inom finans används ofta mått som VaR och expected shortfall; inom projektledning används riskpoäng eller riskregister.

Begränsningar inkluderar osäkerhet i antaganden, korrelationer mellan risker som kan förstärka effekter, och risken att modeller inte fångar nya eller komplexa händelser. En god riskberäkning kräver tydliga mål, dokumentation, regelbunden uppföljning och kommunikation med berörda parter, samt att åtgärder testas genom återkoppling och revision.