Rettssystem

Rättssystemet är de institutioner, regler och processer som styr hur lagar antas, tolkas och tillämpas samt hur tvister och brott hanteras inom ett samhälle. Det omfattar lagstiftande organ, myndigheter, domstolar, åklagare och rättsvårdspersonal samt medborgare som deltar i rättsprocesser. Syftet är att upprätthålla rättssäkerhet, skydda grundläggande rättigheter och skapa förutsägbarhet i rättsskipningen.

En rättsstat bygger på maktdelning och ett konstitutionellt ramverk som reglerar myndigheters befogenheter och medborgares rättigheter. Lagstiftande organ beslutar om regler, myndigheter verkställer dem, och domstolar tolkar och tillämpar lagarna när frågor uppstår.

Rättssystemets rättskällor varierar mellan länder men innefattar oftast konstitution eller grundlag, lagar och förordningar, rättspraxis samt sedvanerätt. I civil law-länder är lagarna ofta codifierade och domstolarnas uppgift är att tillämpa dem, medan i common law-länder prejudikat spelar en större roll. Specialdomstolar och administrativa myndigheter kan också ha egna regler.

Processerna ska präglas av rättssäkerhet: offentliga rättegångar, korrekt tillgång till försvar, och principen om oskuldspresumtion. Rätt till juridiskt biträde och rimlig handläggningstid är grundläggande, liksom skydd mot godtyckliga restriktioner och övervakning av myndigheter. Tillgång till rättshjälp och information är centralt för att upprätthålla jämlikhet inför lagen.

Organisation och tillsyn upprätthålls av ett oberoende rättsväsende, polisen, åklagarmyndighet och kriminalvård, samt oberoende ombudsmän och revisionsorgan. Internationell rätt och människorättsavtal påverkar nationella regler och praxis. Digitalisering, dataskydd, och användning av ny teknik i domstolar och myndigheter utgör aktuella utmaningar och reformer.