rättsstat

Rättsstat, eller rättsstatens principer, är ett statsskick där statens makt utövas inom ramarna för lagen och där individers rättigheter skyddas mot godtyckligt ingripande. Huvudtanken är att ingen står över lagen, inte heller staten, och att beslut och åtgärder måste kunna ifrågasättas och kontrolleras.

Centrala principer är legalitet: allt tvång och alla regler måste ha stöd i lag; maktdelning och oberoende domstolar; rättsprocesser som är offentliga, opartiska och fria från godtycke; skydd för mänskliga rättigheter och lika behandling inför lagen; öppenhet, ansvarstagande och proportionalitet i statliga åtgärder. Dessa principer syftar till att hindra maktmissbruk och säkerställa rättsskydd även för minoriteter och utsatta grupper.

Historiskt har rättsstatens idé vuxit fram ur liberal-konstitutionell tradition i Europa och Nordamerika, med betydelsefulla bidrag från tänkare som Montesquieu och Dicey. I modern tid betraktas rättsstatens principer som en grundläggande del av många demokratiska samhällen. I Sverige är rättsstatens principer en integrerad del av grundlagarna, särskilt regeringsformen, som stadgar maktdelning, rättsstatens skydd och betydelsen av rättssäkerhet i samhället.

Praktiskt innebär rätten att rättsväsendet ska vara oberoende, domstolarna får döma utifrån lag och bevisning, myndigheter är skyldiga att följa lagen och kunna hållas ansvariga. Rättsstatens ideal kan dock utmanas i politiska kriser eller säkerhetslägen, där balans mellan effektivitet och rättssäkerhet kräver noggrann avvägning.