Näringsstrukturella

Näringsstrukturella är ett adjektiv som används i svensk ekologisk och nutritional forskning för att beskriva egenskaper kopplade till näringsstrukturen i ett system. Begreppet kan syfta på två närbesläktade användningar: 1) näringsstrukturen i ekosystemet, dvs hur energi och näringsämnen fördelas mellan trophiska nivåer (producenter, konsumenter, nedbrytare), antalet nivåer, andel omnivorer och komplexiteten i näringsväven; 2) näringsstrukturen i kosten eller dieten, dvs fördelningen mellan makronäringsämnen och mikronäringsämnen inom en population eller ett livsmedelskoncept.

Inom ekologi används termen för att analysera produktivitet, stabilitet och motståndskraft i ett system. Viktiga mått innefattar biomassa per trofisk nivå, energiöverföringsverkan mellan nivåer (ofta cirka 10%), antalet länkar i nätverket och connectance. Särskild uppmärksamhet ägnas åt hur förändringar i nyckelarter eller invasiva arter påverkar energiflödet och systemets funktion.

Inom näringslära kan näringsstrukturen belysa hur kostens sammansättning påverkar hälsa och metabolism, exempelvis fördelningen mellan kolhydrater, proteiner och fetter samt intaget av vitaminer och mineraler. Begreppet betonar hur strukturen i kosten över tid påverkar energibalansen och risker för näringsrelaterade sjukdomar.

Begränsningar: begreppet är inte helt standardiserat och olika forskare kan använda det med olika fokus. Relaterade termer inkluderar näringsväv, näringskedja, trofisk struktur och energiflöde i ekosystem.

Se även: näringsväv, trofisk nivå, energiflöde, ekosystem, koststruktur.