Minnesbearbetning

Minnesbearbetning är de kognitiva processer som hanterar information när den går från intryck till kvarvarande minne. Processen omfattar inhämtning (encoding) av stimuli, konsolidering till långsiktiga minnen och återkallelse eller igenkänning vid senare tillfällen. Effektiv minnesbearbetning beror på uppmärksamhet vid inhämtning, kontextuella ledtrådar och emotionella faktorer, samt på hur informationen struktureras och repetteras.

Neurala och kognitiva system används: inhämtning sker via medialt temporalt system och hippocampus för deklarativt minne (episodiskt och semantiskt), medan arbetsminnet innehas av prefrontal cortex och associerade nätverk. Långtidsminne lagras i breda neocortikala nätverk och rekonstruktion vid återkallning. Långsiktig potentiation och synaptisk plasticitet antas underlätta konsolidering, särskilt under sömn. Minnesbearbetningen är dynamisk: information kan återkallas, uppdateras och rekonstitueras (reconsolidation).

Olika minnessystem: sensoriskt minne, arbetsminne (korttidsminne) och långtidsminne, som delas in i deklarativt (episodiskt och semantiskt) och icke-deklarativt/implicit (procedurminne, motoriska färdigheter).

Faktorer som påverkar minnesbearbetningen inkluderar uppmärksamhet, motivation, stressnivåer och sömn, samt tekniker som upprepad övning, spaced practice, organisering och användning av cues eller mnemonika. Vid kliniska tillstånd, som amnesi eller demens, kan minnesbearbetningen vara nedsatt och kräva kognitiv rehabilitering och vardagsanpassningar.