Minimumsnivåer

Minimumsnivåer är ett begrepp som används inom flera områden för att beteckna den lägsta acceptabla nivån av en mätbar kvantitet som kräver någon form av åtgärd eller beslut. Begreppet är tvärdisciplinärt och används i sammanhang som planering, produktion, logistik, miljöövervakning och kvalitetsarbete. Hur minimumsnivåer sätts och används varierar mellan branscher, men principen är att definiera en gräns där prestanda, säkerhet eller tillgång inte får underskridas.

Inom lager- och försörjningskedjehantering används minimumsnivåer ofta som lägsta lagernivå eller återbeställningspunkt. De anger hur mycket som får finnas kvar innan en ny beställning görs. En typisk konfiguration innefattar säkerhetslager (extra lager för osäkerhet), genomsnittlig efterfrågan och ledtid. Syftet är att minska risken för brist samtidigt som kostnaderna för lagerhållning hålls nere.

I miljö- och hälsovård samt regleringssammanhang används minimumsnivåer som gränsvärden eller krav för kvalitet och säkerhet. Exempel är minimikrav på vattenkvalitet, luftkvalitet och arbetsmiljö. Inom produktion kan de ange minimikrav på maskintillgänglighet eller processstabilitet.

Praktiskt kräver fastställandet av minimumsnivåer korrekt data och kontinuerlig övervakning. Metoder för att fastställa nivåerna inkluderar historisk efterfrågan, variation i efterfrågan, leverantörs- eller driftstabilitet samt kostnads- och riskanalyser. När omständigheterna förändras kan minimumsnivåer justeras för att reflektera nya mål eller risker.

Sammanfattningsvis utgör minimumsnivåer en beslutsgräns som används för att planera resurser, säkra tillgångar och upprätthålla krav inom olika områden. Se även relaterade termer som gränsvärde, servicegrad, säkerhetslager och återbeställningspunkt.