säkerhetslager

Säkerhetslager, ofta kallat safety stock, är extra lagerhållning av varor som hålls utöver den beräknade prognostiserade försörjningsbehoven. Syftet är att motstå osäkerheter i efterfrågan och leveranser och därigenom minska risken för restnoter och produktionsstopp.

Det används i många verksamheter, bland annat tillverkningsindustri, detaljhandel och e-handel. Storleken på säkerthetslagret bestäms av målservice, kostnader för lagerhållning och kostnader vid avbrott, samt variabilitet i efterfrågan och i ledtiderna hos leverantörer.

Beräkningar baseras ofta på statistik. Vid kontinuerlig översyn kan SS beräknas som SS = z × σ_DL, där σ_DL är standardavvikelsen för efterfrågan under ledtiden och z motsvarar önskad servicegrad (t.ex. cirka 1,28 för 90 %, 1,65 för 95 % och 2,33 för 99 %). Vid osäker ledtid används ofta flera metoder för att uppskatta σ_DL. I enklare fall kan empiriska tabeller användas.

Positionering i lagerstyrningen kan ske i kontinuerlig översyn (Q-system) där säkerhetslagret utgör en buffert inför varje beställning, eller i periodisk översyn där det uppdateras vid bestämda intervall.

Fördelar inkluderar ökad kundservice och minskade restnoter; nackdelar inkluderar högre lagerkostnader, kapitalkostnader och risk för inkurans eller teknologiskföråldring. Beslutet att ha ett säkerhetslager innebär en avvägning mellan servicegrad och totala kostnader.

Se även: ledtider, efterfrågevariabilitet, reorder point, lagerhållning.