Mikrovågs

Mikrovågor är en del av det elektromagnetiska spektrumet och omfattar våglängder cirka mellan 1 millimeter och 30 centimeter, vilket motsvarar frekvenser ungefär från 1 gigahertz till 300 gigahertz. Mikrovågor är icke joniserande och avsätter energi utan att bryta kemiska bindningar i vatten och andra polariserade molekyler. På så sätt värms material som innehåller vatten, vilket utnyttjas i uppvärmningstekniker och vissa kommunikations- och sensorapplikationer.

Mikrovågor produceras i olika typer av elektroniska källor, där magnetroner traditionellt använts i radar och mikrovågsugnar, medan klystron och moderna solid-state-källor används i kommunikationssystem. Antennens utformning och räckvidd avgör hur energin sänds ut och tas emot i olika system, och accessen i olika frekvensband påverkar genomträngning och räckvidd genom olika medier.

Användningsområden inkluderar radiokommunikation (satellitkommunikation och markbaserade länkar), trådlöst nätverk som Wi-Fi och vissa mobilnätband, radar och fjärranalys, medicinsk och industriell uppvärmning samt köksutrustning som mikrovågsugnar. Mikrovågor är centrala inom forskning som millimetervågs- och fjärranalysmetoder samt inom olika sensortekniker.

Säkerhet och reglering betonar att mikrovågor generellt är icke joniserande, men hög effekt kan orsaka uppvärmning och skador. Därför finns exponeringstoleranser och skyddsåtgärder i arbetsmiljöer och i konsumentprodukter, reglerade av nationella och internationella myndigheter. Historiskt byggdes tekniken vidare ur radarteknikens utveckling under 1930– och 1940-talen, och uppfinningen av mikrovågsugnen på 1940-talet visade teknikens kommersiella potential.