MRhjärna

MR-hjärna, eller magnetresonanshjärnabildning av hjärnan, är en medicinsk avbildningsteknik som använder starka magnetfält och radiovågor för att producera detaljerade bilder av hjärnans struktur och vävnader. Tekniken kräver ingen joniserande strålning och används ofta i neurologisk diagnostik för att undersöka olika tillstånd.

Procedur och vad som ingår

Undersökningen görs när patienten ligger stilla i en MR-skanner utrustad med en huvudspole. En genomförbar studietid varierar vanligtvis mellan 15 och 60 minuter beroende på vilka sekvenser som används. I många fall ges ett intravenöst kontrastmedel, oftast gadoliniumbaserat, för att förbättra bildkvaliteten och tydliggöra vissa patologiska förändringar som tumörer, inflammation eller kärlrelaterade avvikelser.

Indikationer och vanliga sekvenser

MR-hjärna används vid nya eller långvariga huvudvärkssymtom, plötsliga neurologiska symptom som kan tyda på stroke, misstanke om tumör, demyeliniserande sjukdomar som multipel skleros, infektioner, trauma samt vaskulära missbildningar och missbildningar hos barn. Vanliga bildsekvenser inkluderar T1-viktade, T2- och FLAIR-sekvenser samt diffusion-weighted imaging; kontrastförstärkning används vid behov. Specialsekvenser som SWI eller perfusion kan övervägas i specifika fall.

Säkerhet och begränsningar

MRI är generellt säkert men är kontraindicerat hos personer med vissa icke-MR-kompatibla implantat eller metalldelar. Ljudet från apparaten och behovet av att ligga stilla kan orsaka obehag eller klaustrofobi; vissa patienter kan behöva lugnande medel. Gadoliniumbedövningen är vanligtvis säkert, men används med försiktighet hos personer med nedsatt njurfunktion. Bildkvaliteten kan påverkas av rörlighet eller metal artefakter.

Resultat och uppföljning

Resultatet tolkas av en radiolog och kommuniceras till den behandlande läkaren. MR-hjärna ger detaljerad information om hjärnans struktur och patologi, men kompletterande tester eller uppföljande bilder kan krävas beroende på klinisk frågeställning.

---