Läroplansutformning

Läroplansutformning är processen att utforma innehåll, mål, bedömningskriterier och undervisningspraxis inom ett läroplan- eller utbildningsprogram. Den syftar till att ange vad eleverna ska lära sig, vilka kunskaper, färdigheter och värden som främjas, samt hur undervisningen och bedömningen ska bedrivas för att uppnå dessa mål. I Sverige sker denna formgivning på flera nivåer: nationell styrning som sätter ramar, samt kommunal och skolnivå som översätter dem till praktisk undervisning.

Processen omfattar normalt behovsanalys, målformulering, urval och organisering av innehåll och progression, val av undervisningsmetoder, samt utformning av bedömningssystem och kriterier. Den strävar efter sammanhållning mellan kunskapsområden, kompetenser och övergripande mål, och den ska stödja likvärdighet, inkludering och hållbar utveckling. Den tar också hänsyn till digitalisering och elevers olika förutsättningar.

Utformningen involverar olika aktörer, bland andra myndigheter (till exempel Skolverket i Sverige), skolhuvudmän, ämneslärare, elever och vårdnadshavare. Processen är cyklisk: dokument fastställs, prövas i praktiken, utvärderas och revideras. Resultatet blir läroplaner och kursplaner som ger ramar för vad som lärs ut, hur elevernas framsteg bedöms och hur undervisningen utformas i vardagen.

Läroplansutformning är därmed en central del av utbildningspolitikens genomförande som syftar till sammanhållna och rättvisa skolupplevelser samtidigt som lärarnas professionella frihet och lokal anpassning respekteras. Eftersom samhälleliga behov och forskning förändras är processen kontinuerlig och präglas av regelbunden revision.