Livsmiljöbegreppet

Livsmiljöbegreppet avser den totala uppsättningen villkor som formar en livsmiljö för organismer och människor, där fokus ofta ligger på faktorer som påverkar hälsa, välbefinnande och livskvalitet. Begreppet inkluderar både naturens och människans byggda miljö samt sociala och kulturella dimensioner.

Det omfattar fysiska och kemiska miljöfaktorer som klimat, luftkvalitet, vatten och mark, liksom människoskapat boende, infrastruktur, transport och tillgång till grönytor. Sociala och kulturella faktorer som ekonomi, utbildning, arbetsmarknad, säkerhet och tillgång till tjänster spelar också in. Tillsammans beskriver dessa dimensioner hur människor upplever och fungerar i sin omgivning.

I svensk och nordisk forskning används livsmiljöbegreppet inom områden som ekologi, miljöpsykologi, samhällsplanering och folkhälsa. Begreppet används ofta för att analysera skillnader i livsvillkor mellan grupper och platser samt som utgångspunkt för praktiska insatser inom stadsplanering, hälsovård, planeringspolitik och klimatanpassning. I relation till begreppet habitat används livsmiljö oftast när man beskriver människors levnadsmiljöer eller livsmiljöer som upplevs av människor; habitat används mer generellt för djur- eller växtarters naturliga hem.

En vanlig utmaning är begreppets breda omfattning och risk för vaghet. Därför är det vanligt att tydliggöra vilka dimensioner och vilka indikatorer som används i en given studie eller policyarbete. See also: livsmiljö, habitat, miljöpsykologi.