Kärlgrenar

Kärlgrenar är förgreningar i ett organisms kärlsystem som leder vätska och näringsämnen från större kärl till mindre delar av vävnaden. Begreppet används i svensk biologisk terminologi för att beskriva förekommande grenar i både växt- och djurkärlsystem, där de bildar ett hydrauliskt eller transportmässigt nätverk.

I växter består kärlgrenar av xylem- och floemkärl som utgör ledningar för vatten, mineraler och sockerlösningar. De utvecklas från de större kärlen i stammen eller roten och bildar ett sammanhängande nät som når alla växtdelar. Vissa grenar har tydliga dikotomiforma delningar, medan andra växer vidare med sidogrönor. Växternas kärlgrenar regleras av hormoner som auxin och av miljöfaktorer som vattentillgång.

Hos djur utgör kärlgrenar huvud- och intermediära förgreningspunkter i blodkärlsystemet. Större artärer förgrenas i mindre arterioler och vidare till kapillärer, där gasutbyte och näringstransport sker innan blodet återvänder genom vener och venoler. Arteriernas och venernas väggstruktur och kapillärernas täthet avgör blodflöde, tryck och effektivitet i ämnesutbyte. Nästan alla vävnader försörjs av omfattande nätverk av kärlgrenar, ofta med anastomoser som ger redundans vid skada.

Betydelse: kärlgrenarnas arkitektur påverkar transportens effektivitet, anpassning till miljö och risker för sjukdomar. Inom forskning studeras hur grenkonfigurationer optimerar flöden och hur patologi förändrar nätverket.