kapillärernas

Kapillärernas funktion i mikrocirkulationen är att möjliggöra utbyte av gaser, näringsämnen och avfallsprodukter mellan blodet och vävnader. Kapillärer är kroppens minsta blodkärl och bildar ett omfattande nätverk som förbinder arterioler och venoler. Väggarna består av ett tunt endotelcellslager på basalmembran, ofta understödda av pericyter som bidrar till stabilitet och lokal reglering.

Kapillärer kan delas in i tre huvudtyper: kontinuerliga, fenestrerade och sinusoida. Kontinuerliga har tätt endotel och låg genomsläpplighet och finns i muskler och hjärna. Fenestrerade har porer som ökar filtrationen och finns i njurar, tunntarm och många endokrina organ. Sinusoida har mycket stora öppningar och saknar fullständig membransbarriär, vilket gör passage av större molekyler och celler möjlig; de återfinns i lever, mjälte och benmärg.

Utbytet sker främst genom diffusion av små molekyler, filtrationsprocesser och transcytos. Blodflödet genom kapillärerna styrs av lokala signalsubstanser och tryckskillnader, och varierar mellan vävnader. Kapillärdensiteten påverkar hur snabbt näringsämnen och gaser når vävnaden.

Reglering av kapillärernas funktion sker via kväveoxid (NO), prostaglandiner och andra mediatorer, samt neural och hormoniell kontroll. Vid inflammation ökar permeabiliteten, och vid vävnadsskada eller träning kan angiogenes öka nätverkets täthet.

Kapillärerna är grundläggande för vävnadsperfusion. Funktionella förändringar i kapillärsystemet är kopplade till flera sjukdomar, bland annat diabetesrelaterad mikrovaskulär dysfunktion och andra kärlsjukdomar.