Kunskapskapital

Kunskapskapital är ett begrepp inom ekonomi och företagsekonomi som används för att beskriva de immateriella tillgångar i en organisation som härrör från kunskap, kompetenser och relationer och som bidrar till värdeskapande och långsiktig konkurrenskraft. Det hänför sig till vad företagets personer och strukturer kan åstadkomma utöver fysiska tillgångar och materiella resurser.

De tre vanligaste komponenterna av kunskapskapital är:

- Mänskligt kapital: medarbetarnas kunskap, färdigheter, erfarenhet, kreativitet och problemlösningsförmåga.

- Strukturellt kapital: processer, organisationsrutiner, databaser, dokumentation, IT-system, patent och annan know-how som finns kvar när medarbetare inte är närvarande.

- Relationskapital: relationer till kunder, leverantörer, samarbetspartners och nätverk som skapar mervärde och möjligheter.

Mätning och redovisning av kunskapskapital är komplext och ofta inte fullt av pengar representerat i balansräkningen. Analytiska ramverk som Skandia Navigator och olika varianter av intellektuellt kapital-koncept används för att strukturera bedömningar av hur kunskap bidrar till värde. Vanliga mått är utbildningsnivå och kompetensutveckling, antal patent eller innovationer, kund- och leverantörsnätverk samt kvalitativa bedömningar av processer och kultur.

Behandling och utveckling av kunskapskapital fokuserar på kunskapsstyrning, lärandeorganisationer och kunskapsdelning. Investeringar i utbildning, forskning och utveckling, digitalisering och kultursatsningar stärker kunskapskapitalets bidrag till långsiktig tillväxt och motståndskraft mot osäkerhet.