Institutionen

Institutionen refererar till de stabila mönster av regler, normer och strukturer som styr hur människor uppför sig och hur samhällen organiserar sitt liv. Begreppet omfattar både formella och informella inslag: lagar, förordningar, konstitutioner och andra officiella regler å ena sidan, samt sociala normer, värderingar och rutiner å andra sidan. Tillsammans formar dessa institutioner hur resurser fördelas, beslut fattas och konflikter hanteras.

Institutioner kan delas in i olika typer, bland annat politiska, ekonomiska och kulturella. Formella institutioner innefattar statliga organ, rättssystem, arbetsmarknadsregler och företagsetableringar. Icke-formella eller informella institutioner omfattar vanor, etiketter, könsroller och kulturella förväntningar som påverkar beteende även utan officiell tvångsmakt. Institutioner är ofta kopplade till specifika organisationer och reglerar interaktioner mellan individer, företag och myndigheter.

Funktionerna hos institutioner inkluderar att skapa stabilitet och förutsägbarhet, underlätta samarbete och handel, reducera osäkerhet i beslutssituationer, samt ge legitimitet åt handlingar och avtal. De uppstår genom kollektiv handling, historisk utveckling och gradvis anpassning till nya omständigheter, och kan vara uthålliga men också föremål för reform när förändrade behov kräver det. Inom samhällsvetenskaperna studeras institutioner bland annat av ekonomisk, politisk och sociologisk institutionalism, samt av antropologi och rättsvetenskap, med fokus på hur regler och normer formas, upprätthålls och förändras.