Huvudstråk

Huvudstråk är ett begrepp inom stadsplanering som refererar till de viktigaste rörelse­korridorerna i en stad. De ska länka centrala knutpunkter, bostadsområden, arbetsplatser och rekreationsområden samtidigt som de fungerar som motorer för hållbar stadsutveckling. Huvudstråk identifieras ofta i kommunernas översiktsplaner och preciseras i detaljplaner när nya områden planeras eller när infrastruktur byggs ut.

Egenskaper och innehåll

Ett huvudstråk kännetecknas av hög transportkapacitet och tydlig kontinuitet. De prioriterar gång- och cykeltrafik samt kollektivtrafik, ofta genom separerade eller färdigställda körfält, signalprioritet och väl sammanhängande bytes- och stationsmiljöer. Läsbarhet och trygghet är centrala, vilket innebär god belysning, trottoarer, landscaping och säkra korsningar. Stråken används inte bara för pendling utan fungerar även som attraktiva stråk för vardagsrörlighet och kontors- samt bostadsnära utveckling.

Planering och genomförande

Huvudstråk planeras i breda översiktsplaner och preciseras i detaljplaner när nya kvarter utformas eller när trafi­klikationen höjs. Viktiga åtgärder är att skapa tydliga och direkta förbindelser, integrera höghastighets- eller lågtemat kollektivtrafik med tätare hållbara trafikmedel och stödja omlokalisering av markanvändning för ökad densitet och blandade funktioner längs stråken.

Utmaningar

Utmaningar inkluderar balansen mellan framkomlighet och bostadskaraktär, buller och miljöpåverkan, samt risk för ökad markpris och gentrifiering i närheten. Långsiktig framgång kräver samordning mellan transport, landskapsdesign och markanvändning.

Exempelvis används begreppet i svenska städer som ett hjälpverktyg för att skapa sammanhängande nätverk där gång, cykel och kollektivtrafik prioriteras och där utformningen stödjer stadens hållbara utvecklingsmål.