Garantitillhörighet

Garantitillhörighet är ett svenskt begrepp som beskriver en garanterad eller juridiskt säkerställd tillhörighet till en grupp, kategori eller rättighet. Begreppet betonar att tillhörigheten inte enbart är ett frivilligt eller individuellt val utan kan medföra specifika skydd, förmåner eller rättigheter som upprätthålls av staten, ett organ eller en överenskommelse.

Begreppet används främst i policy- och juridisk diskurs snarare än som en fastställd rättslig standard. Det förekommer i argumentation kring hur olika grupper ska få sina medlemskap rättvist erkända och hur tillhörigheten ska kunna skyddas eller garanteras i praktiken. Vanliga sammanhang är frågor om medborgarskap och naturalisation, rättigheter kopplade till nationella minoriteter eller andra formella grupper, samt tillhörighet till sociala eller professionella nätverk där vissa skydd eller stöd åberopas.

I praktiken står garantitillhörighet i relation till frågor om likabehandling, icke-diskriminering och rättssäkerhet. Kritiker påpekar att termen kan vara vag eller tolkningsbart och att vad som faktiskt garanteras kan variera mellan olika rättssystem och politiska beslut. Begreppet kan därför fungera som ett redskap i debatter om hur sociala och rättsliga skydd ska utformas när gruppernas medlemskap ger rättigheter eller skydd.

Se även: medlemskap, civilrätt, rättigheter för minoriteter, socialt skydd.