Felveckade

Felveckade är ett begrepp som används inom biologi och medicin för att beskriva proteiner som inte uppnår eller behåller sin normala, funktionella tredimensionella konformation. När proteiner veckas fel kan de förlora sin aktivitet och ibland bilda oorganiserade aggregat eller amyloidfibriller. Felveckning kan uppstå av olika orsaker och påverkas av genetiska faktorer, miljöförhållanden och cellernas proteostatiska system.

Orsakerna till felveckning varierar. Genetiska mutationer i en proteinkod kan ändra aminosyrasekvensen och därmed veckningsvägen. Miljöfaktorer som oxidativ stress, hög eller låg temperatur, pH-förändringar och överbelastning av cellens kvalitetskontrollsystem ökar risken för felveckning. Under translationen eller senare i livet kan proteiner hamna i konformationsstopp eller sluta interagera korrekt med kofaktorer och chaperoner.

De biologiska konsekvenserna av felveckning är ofta allvarliga. Förlust av funktionell aktivitet kan försämra cellens normala verksamhet. Felveckade proteiner tenderar att bilda aggregeringar eller amyloider som kan ge upphov till cellstress, prosess beroende cytotoxicitet och inlärda sjukdomstillstånd. Särskilt inom neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers, Parkinsons och prionsjukdomar har felveckning spelat en central roll. Även felveckade proteiner i andra vävnader bidrar till olika sjukdomsfenotyper och tillstånd som cystisk fibros genom CFTR-misveckning.

Cellulära kvalitetskontrollsystem hanterar felveckade proteiner genom ER-kvalitetssäkring, ubiquitin-proteasom och autophagy. Forskning inom proteostatis hjälper till att förstå hur felveckning uppstår, hur det kan förhindras eller åtgärdas och hur nya terapier kan stärka cellernas förmåga att frisläppa eller degradera felveckade proteiner. Inom biotekniken är kontroll av veckning viktigt för att förbättra produktionen av rekombinanta proteiner och minska problem med felveckning.