Felanpassning

Felanpassning är ett svenskt begrepp som beskriver en felaktig eller otillräcklig anpassning till en viss omgivning, uppgift eller krav. Ordet består av fel och anpassning och används ofta i sammanhang där en planerad eller förväntad anpassning inte uppfylls eller görs på ett sätt som möter behoven eller kraven i praktiken. Begreppet kan syfta på både biologiska, tekniska och organisatoriska sammanhang och beskriver därmed en brist i anpassningsprocessen snarare än ett fullt lyckat resultat.

Inom biologi och ekologi beskriver felanpassning maladaptation: när egenskaper eller beteenden som tidigare gav fördel i en viss miljö blir mindre gynnsamma eller skadliga när miljön förändras, till exempel på grund av klimatförändringar eller ökad konkurrens. Inom arbetsmiljö och ergonomi används termen ofta för att beskriva arbetsredskap, arbetsuppgifter eller miljöer som inte är rätt anpassade till användarens behov, vilket kan leda till belastningsbesvär eller nedsatt produktivitet. Inom teknik och design uppstår felanpassning när funktioner eller gränssnitt inte ligger i linje med användarnas krav eller beteendemönster, vilket ökar felanvändning eller missnöje.

Orsaker till felanpassning kan vara kommunikationsbrist, snabba förändringar utan tillräcklig anpassning, kostnadsbesparingar eller antaganden som inte längre gäller. Effekter inkluderar försämrad prestanda, ökad risk, kostnader och frustration hos användare eller en befolkning. Felanpassning kan motverkas genom användarcentrerad design, kontinuerlig utvärdering och feedback, testning i verkliga förhållanden och adaptiv uppföljning av krav och kontext.