Artsskillnader

Artsskillnader, eller artskillnader, är de egenskaper som särskiljer arter inom biologin. Begreppet omfattar skillnader i morfologi, genetik, fysiologi, beteende och ekologisk nisch, vilka tillsammans gör att arter kan identifieras som separata enheter inom taxonomi och evolution.

Det finns flera sätt att definiera vad som utgör en art. Det biologiska artbegreppet fokuserar på reproduktiv isolering mellan populationer; morfologiska och fylogenetiska artbegrepp betonar yttre/anatomiska likheter och genetiska släktlinjer. Kryptiska arter är arter som är genetiskt skilda men ser mycket lika ut.

Vetenskapligt arbete med artskillnader innefattar morfologisk jämförelse, genetiska analyser och fylogenetiska studier, samt bedömningar av kromosomnummer och reproduktiv isolering. Evolutionära processer som genetisk drift, naturligt urval och geografisk separation har skapat och förstärkt artsskillnader över tid.

Betydelse och tillämpningar inkluderar klassificering, bevarande av biologisk mångfald, och förståelse av hur olika arter lever och anpassar sig. Begränsningar uppstår eftersom olika artbegrepp kan ge olika slutsatser, och hybrider eller kryptiska arter visar att gränserna mellan arter ibland är flytande. Exempel på artsskillnader: människan Homo sapiens och schimpansen Pan troglodytes skiljer sig betydande i genetik och kromosomantal. Lejon Panthera leo och tiger Panthera tigris är också tydligt olika arter.