Arbetsmiljöfaktor

Arbetsmiljöfaktor är ett begrepp som används för att beskriva de olika förutsättningarna i en arbetsmiljö som kan påverka arbetstagares hälsa, säkerhet och välbefinnande. Begreppet används inom arbetsmiljöarbete för att identifiera vilka villkor som bidrar till god eller bristande arbetsmiljö. En arbetsmiljöfaktor kan vara fysisk, psykosocial eller organisatorisk till sin natur och uppträder i samverkan med teknik, arbetsprocesser och arbetsuppgifter.

Fysiska arbetsmiljöfaktorer omfattar luftkvalitet, temperatur, buller, belysning, kemikalier, ergonomi och risker kopplade till maskiner eller arbetsplatsens utformning. Psykosociala faktorer rör krav, kontroll, engagemang, socialt stöd, arbetsbelastning och risker för trakasserier eller otrygghet. Organisatoriska faktorer inkluderar arbetsorganisation, arbetstider, skiftsystem, omfördelning av arbetsuppgifter och förändringsarbete. Digitala arbetsmiljöfaktorer och användning av ny teknik kan också påverka arbetsmiljön.

I Sverige regleras arbetstagarnas arbetsmiljö främst genom arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter, vilka kräver systematiskt arbetsmiljöarbete, riskbedömningar och förebyggande åtgärder. Arbetsgivaren har ansvar att undersöka och åtgärda kända risker och att involvera arbetstagare och skyddsombud i processen. Arbetstagare har rätt att delta i riskbedömningar, väcka förbättringsförslag och rapportera faror utan uppsägning.

Genom att hantera arbetsmiljöfaktorer kan arbetsplatser minska olyckor, sjukfrånvaro och personalomsättning samt öka arbetsglädje, produktivitet och kvaliteten på arbetet. Bedömning av faktorer sker ofta genom systematiska riskbedömningar, uppföljning av åtgärder och kontinuerlig uppmärksamhet på förändringar i arbetsmiljön.

Se även: Arbetsmiljöverket, Arbetsmiljölagen, riskbedömning, ergonomi, psykosocial arbetsmiljö.