Aptitförändringar

Aptitförändringar är en onormal förändring i aptiten som varar längre än tillfälliga variationer. Det kan innebära ökad aptit eller minskad aptit och kan vara tillfällig eller kronisk. Förändringen kan påverka vikt, energi och livskvalitet.

Orsakerna är mångfacetterade och inkluderar fysiologiska faktorer som graviditet, infektioner och kroniska sjukdomar; endokrina störningar såsom över- eller underfunktion i sköldkörteln och diabetes; neurologiska orsaker och påverkan på centrala nervsystemet; samt läkemedel och abstinens (t.ex. antidepp, antipsykotika, litium, kortikosteroider, cytostatika) och substansbruk. Psykologiska faktorer spelar också en roll, bland annat depression, ångest, stress och ätstörningar. Livsstil, kostvanor och sociala faktorer kan bidra till eller motverka aptitförändringar.

Symtom och tecken kan inkludera förändrad hunger- och mättnadskänsla, följt av viktförändringar och förändrade energinivåer. Andra associerade symtom kan vara sömnstörningar, mag-tarmproblem eller generell trötthet.

Diagnostik bygger på en noggrann anamnes och klinisk undersökning. Vid ihållande aptitförändringar används laboratorieprov för att kartlägga sköldkörtelfunktion, glukos/metabolt status, näringsstatus samt leversjukdomar. Psykologisk bedömning kan vara relevant, och differentialdiagnoser övervägs noggrant.

Behandling syftar till bakomliggande orsak och kan omfatta medicinsk behandling, näringsterapi, kost- och livsstilsråd samt psykologisk behandling. Vid läkemedelsorsak kan dosjustering eller byte av läkemedel övervägas.

När man söker vård bör man söka hjälp vid plötslig eller ihållande aptitförändring som leder till betydande viktförändringar, uttalad trötthet eller andra oroande symtom.