Alveolkapillärerna

Alveolkapillärerna är ett nätverk av små blodkärl som omger lungans alveoler och utgör den mikrosirkulation som möjliggör gasutbytet mellan luft och blod. De ligger tätt intill luftens väggar i alveolerna och bildar tillsammans med alveolväggen den så kallade blod-luft-barriären.

Kärlväggen består av tunna endotelceller i kapillärerna och ett gemensamt basalmembran med alveolens epitelceller. Barriären innefattar i huvudsak alveolepitelets typ I- och typ II-pneocyter samt kapillärendotel och de sammankopplade basalmembranen. Denna mycket tunna struktur ger en stor yta för utbyte och en mycket kort diffusionväg. Den totala ytan för gasutbyte i vuxna människor uppgår till cirka 50–100 kvadratmeter. Blodflödet till alveolkapillärerna tillhandahålls av den pulmonella cirkulationen, och kärljenätverket är känsligt för ändringar i blodtryck och lungluftens ventilation.

Funktion och mekanism: Syre diffunderar från alveolluften in i blodet, där det binds till hemoglobin i röda blodkroppar. Koldioxid diffunderar i motsatt riktning, från blod till alveolerna för utandning. Denna diffusion regleras av kontrasterna i partialtryck mellan luft och blod samt av barriärens tjocklek och yta. Transporten av gaser sker huvudsakligen som hemoglobinbundet O2 och som bikarbonat-joner i plasma för CO2, med kloridväxling som en del av processen.

Viktiga kliniska aspekter: Sjukdomar som ökar diffusionströskeln eller avståndet i alveolkapillärbarriären, till exempel lungödem eller fibros, försämrar gasutbytet. Förlust av kapillärnätet vid emfysem minskar ytan och därmed diffusionen. Vid ARDS kan alveolväggens integritet försämras. Alveolkapillärernas funktionale roller påverkas också av inflammatoriska processer, vilket kan leda till nedsatt ventilation-perfusion-matchning och försämrad syrgastransport.

Sammanfattning: Alveolkapillärerna utgör den tunna, breda mikrocirkulationen runt alveolerna som möjliggör effektiv gasutbyte mellan luft och blod och därmed fd stödjer kroppens syre- och koldioxidbalans.