Abiotiska

Abiotiska faktorer avser de icke-levande delarna av en miljö som påverkar vilka organismer som kan leva där och hur de fungerar. Inom ekologin används begreppet för att beskriva de fysiska och kemiska krafterna som formar habitat, distribution och ekologiska processer. Abiotiska faktorer skiljs från biotiska faktorer, som består av levande organismer och deras inbördes relationer.

Exempel på abiotiska faktorer är temperatur, ljus, nederbörd och vind samt luftfuktighet. På den kemiska sidan ingår vattenmättnad, markens fuktighet, pH-värde, näringsinnehåll och salinitet samt koncentrationer av gaser som syre och koldioxid. Geologiska och topografiska egenskaper som marksubstrat, jordart, lutning och exponering förstärker eller modulerar dessa faktorer. Tiden och säsongernas variationer gör också att abiotiska förhållanden förändras över året eller under längre tidsperioder.

Abiotiska faktorer påverkar organismers metabolism, tillväxt och reproduktion och avgör vilken nisch som är möjlig i ett visst område. De bidrar till ekologisk mångfald genom att skapa olika livsmiljöer och påverka beteenden, anpassningar och överlevnad under stress, till exempel frost, torka eller hög salinitet.

Forskning om abiotiska faktorer innefattar mätningar av klimat och markförhållanden, samt modellering av hur ändringar i dessa faktorer påverkar ekosystem. Klimatförändringar och mänsklig påverkan förändrar ofta abiotiska förhållanden och därigenom ekosystemens struktur och funktion.

Etymologiskt härrör termen från latinets ab “från” och biota “liv”.