Ögonspårning

Ögonspårning är mätning av ögats position och rörelser när en person tittar på ett stimulus, med syfte att kartlägga uppmärksamhet, kognitiva processer och avsikter. Genom att följa blickens riktning kan man få inblick i vad som fångar uppmärksamheten, hur information bearbetas och hur beslut fattas.

Tekniken bygger vanligtvis på videobaserad ögonspårning med infraröd belysning som fångar pupillens centrum och kornealreflektioner, så kallade glints. Gaze-estimering sker genom beräkningar som kopplar ögats vinklar till skärmens koordinater, ofta med kalibrering per användare. Systemen kan vara fjärrbaserade eller huvudmonterade.

Vanliga mått är blickpunkter, fixeringar, saccader och skanningsmönster; för varje fixering registreras placering och varaktighet, medan saccader beskriver snabba ögonrörelser mellan fixationer. Data används för att analysera uppmärksamhetsfördelning, läsarmönster eller beslutsprocesser. Kvaliteten påverkas av belysning, huvudrörelse och användarens glasögonreflektioner.

Användningsområden finns inom beteendevetenskap, användarforskning och marknadsundersökningar, där man undersöker vad som fångar användares uppmärksamhet eller hur produkter betraktas. Inom fordonsindustrin används ögonspårning bland annat för förareövervakning och för att informera gränssnitt i bilmiljöer.

Begränsningar inkluderar kalibreringsdrift, varierande noggrannhet beroende av avstånd och huvudposition, samt utmaningar vid blinkning och ljusreflektioner i glasögon eller mörka miljöer. Ögondata är känslig personinformation och hantering kräver samtycke samt hänsyn till etik och datasäkerhet.