vindningarna

Vindningarna är spolar av ledare som lindats runt en kärna i elektriska maskiner och anläggningar. De omvandlar elektrisk energi till magnetfält och är ofta centrala komponenter i transformatorer, motorer, generatorer och induktorer. Vindningarnas antal varv, materialval, geometri och isolering bestämmer maskinens elektriska egenskaper och hur den avleder värme.

Typer och konfigurationer: Inom transformatorer används primär- och sekundärvindningar som ofta kopplas i trephasnätverk, med konfigurationer som stjärn eller triangel. I likströmsmaskiner används armaturvindningar enligt laps- eller vågvindning, medan växelströmsmaskiner oftast har separata stator- och rotorvindningar. Vindningar kan vara koncentrerade (en sammanhängande spole) eller spridda över flera poler.

Tillverkning och isolering: Vindningar tillverkas normalt av koppar- eller aluminiumtråd, försedd med isolering i form av lack (enamell), tejp eller epoxibehandling. Isolationsklassen avgör hur mycket värme vindningen tål. Vindningarna monteras på spolar eller bobiner och impregneras för att öka mekanisk hållfasthet och elektriskt motstånd.

Elektriska egenskaper och design: Vindningarnas resistans, induktans och läckinduktans påverkar impedans, effektförluster och temperaturutveckling. Den magnetiska kopplingen mellan vindningar styrs av kärnmaterialet och konstruktionen, medan kylning och mekaniska spänningar påverkar livslängden. Antalet varv, ledararea och konfigurationer anpassas efter spänning, ström, frekvens och belastning.

Användningar: Vindningar är centrala i transformatorer för spännings- och impedansanpassning, i motorer och generatorer för omvandling mellan elektrisk och mekanisk energi samt i induktorer och filter där kontrollerad induktans är viktig.