spänningar

Spänningar är ett svenskt ord som används inom flera områden för att beskriva interna krafter eller skillnader som uppstår när något påverkas av yttre förhållanden. I allmän bemärkelse anger spänning hur starkt ett system verkar under påverkan av krafter, skillnader i potential eller mellan motsättningar mellan aktörer. Begreppet återges olika beroende på disciplin.

Inom mekanik och materialvetenskap avser spänning den inre kraft per arealenhet som uppstår i ett material när det utsätts för yttre belastningar. Spänning finns i flera former, som dragspänning (tension), tryckspänning (kompression) och skjuvspänning (shear). Den mäts i enheten pascal (Pa) och dess större enheter som megapascal (MPa). Spänning relateras till deformation genom hur materialet ändrar form eller längd; i linjärt elastiska material följer den V. I praktiken avgörs hur materialet beter sig av dess hållfasthet och flytgräns, där plastisk deformation eller brott uppstår.

Inom elektricitet betecknar spänning skillnaden i elektrisk potential mellan två punkter och är vad som driver elektrisk ström. Spänning mäts i volt (V) och kan vara likspänning (DC) eller växelspänning (AC). Växelspänning varierar över tid, medan likspänning är konstant i riktning. Spänningens nivå och karaktär avgör hur elektronik och elsystem fungerar samt hur säkert de kan hanteras.

I sociologi och politiska sammanhang används spänningar för att beskriva spänningsfält mellan grupper, nationer eller institutioner. Dessa spänningar kan uppstå av ekonomiska, kulturella eller ideologiska orsaker och kan utvecklas till konflikt eller lösas genom dialog och åtgärder som främjar samarbete och stabilitet.