vattenvårdande

Vattenvårdande är en term som används för att beskriva arbetet med att skydda, bevara och förbättra vattenmiljön. Det omfattar åtgärder som syftar till att upprätthålla eller uppnå god ekologisk och kemisk status i sjöar, vattendrag och grundvatten samt att säkra långsiktig användning av vattenresurserna. Begreppet förekommer i svenska miljö- och vattenförvaltningssammanhang och inbegriper myndigheters, kommuners och aktörers insatser för vattenmiljön.

Ur ett juridiskt perspektiv vilar vattenvårdandet i stor utsträckning på Miljöbalken och Sveriges implementering av EU:s vattendirektiv. Vattenmyndigheterna ansvarar för förvaltningen inom fyra avrinningsområden och koordinerar planering på avrinningsnivå. Därutöver används miljökvalitetsnormer för vatten (miljökvalitetsnormer) som riktlinjer för vad som ska uppnås i olika vattenkroppar. Myndigheter, kommuner och berörda parter följer upp status och genomför åtgärder när vattenkvaliteten inte når uppställda mål.

Målsättningar och åtgärder inom vattenvårdande inkluderar att uppnå god kemisk och ekologisk status i vatten, förebygga övergödning, skydda biologisk mångfald, säkra dricksvattenförsörjning samt minska översvämnings- och risker kopplade till vatten. Vanliga åtgärder är reningsverksuppgraderingar och utsläppsminskningar av fosfor och näring, åtgärder mot dagvatten och jordbrukets påverkan, utglesning av vattenavrinningsområden, kantvegetation, våtmarks- och strömrestaureringar samt åtgärder för fisk passage och grundvattenförvaltning.

Övervakning och uppföljning är centrala delar av vattenvårdandet. Statusbedömningar görs regelbundet inom ramen för vattendirektivet, och när mål inte uppfylls krävs åtgärdsprogram och ny planering för att förbättra vattenmiljön.