underlagsmodell

Underlagsmodell, eller basmodell, är ett begrepp inom modellering som avser en modell som används som grundförutsättning eller referenspunkt för vidare analys. Den ska spegla systemets kärnfunktioner och relationer mellan centrala variabler samtidigt som den ofta är förenklad för att vara användbar som underlag för jämförelser och scenarier.

Syftet med en underlagsmodell är att tillhandahålla ett stabilt basunderlag mot vilket alternativa antaganden, policyåtgärder eller framtidsscenarier kan jämföras. Den fungerar som en referens mot vilken förändringar i ingångsdata eller modelluppbyggnad kan bedömas och används ofta som första steg i en modellering.

Kännetecken för en underlagsmodell inkluderar tydliga antaganden, dokumentation, kalibrering mot historiska data, validering mot observationer där möjligt samt hantering av osäkerhet genom exempelvis känslighetsanalys eller scenariobaserad analys.

Användningsområden för underlagsmodeller sträcker sig över miljö- och vattenförvaltning, klimat- och energisystem, transport- och stadsplanering samt ekonomiska prognoser och riskanalyser. Exempel: en hydrologisk underlagsmodell som beräknar vattenföring under nuvarande klimat för att utvärdera risker och effekten av åtgärder; en trafikmodell som beskriver nuvarande resande och tjänar som bas för framtida politiska scenarier.

Begränsningar och överväganden: underlagsmodeller förenklar verkligheten och kan vara känsliga för data kvalitet och val av parametrar. De måste uppdateras när nya data finns och dokumenteras noggrant för att underlätta granskning och vidareutveckling. I praktiken används de som en byggsten i större modeller eller beslutsstödssystem.