Kännetecken

Kännetecken är ett begrepp som syftar på de särskilda drag eller uppgifter som gör något igenkännbart eller särskiljbart. Ordet används för att beskriva egenskaper, tecken eller attribut som fungerar som markörer för en person, en art, ett fenomen eller ett föremål. Kännetecken kan vara av olika slag, till exempel morfologiska, beteendemässiga, kemiska eller funktionella, och de används ofta för att klassificera, identifiera eller jämföra.

Etymologiskt kommer ordet från svenska källor där kännetecken bokstavligen betyder tecken som man kan känna igen eller känna igen sig genom. Användningen är bred och förekommer inom naturvetenskap, medicin, samhällsvetenskap och vardagligt språk.

Inom biologi används kännetecken som diagnostiska egenskaper som särskiljer arter eller grupper. Det kan vara yttre kännetecken som form och färg, inre anatomiska detaljer, genetiska markörer eller fysiologiska mättvärden. Kännetecken används ofta i nycklar och systematiska arbeten för att identifiera och arrangera organismer.

Inom medicin och vård beskriver kännetecken ofta sjukdomars eller syndroms karakteristiska tecken och symtom. Dessa kännetecken hjälper till vid diagnos, prognos och behandling och kan kompletteras av laboratorieanalyser och bilddiagnostik.

I vardagligt språk används termen för att beskriva distinktiva kännetecken hos personer, platser eller kulturer, samt särskilda kännetecken hos objekt eller fenomen som gör dem lätta att känna igen eller samband. Begreppet betonar igenkänning och skiljbarhet snarare än universell standard.