tvärkompetens

Tvärkompetens, eller transversal kompetens, är färdigheter som inte är knutna till ett specifikt ämne utan används över olika situationer. De gör det möjligt att tillämpa kunskap i nya sammanhang, ta initiativ, samarbeta och lära sig kontinuerligt. Inom utbildning och arbetsliv betonas att sådana färdigheter kompletterar ämneskunskaper och stärker anställningsbarhet och anpassningsförmåga.

I Sverige används begreppet i skolpolicy och utbildningsplaner som övergripande eller tvärgående kompetenser. Det kan beskrivas som kärnkompetenser som skolor bör utveckla hos elever, exempelvis kommunikation, samarbete, kritiskt tänkande, problemlösning, kreativitet, digital kompetens, informationshantering och lärande att lära.

Viktiga komponenter varierar något mellan policyer, men ofta betonas samarbete och kommunikation, kritiskt och kreativt tänkande, problemlösning samt digital kompetens och informationssökning. Andra inslag kan vara etiskt omdöme, ansvarstagande och lärande att lära.

Implementering sker ofta genom projektbaserat lärande, grupparbete, tvärvetenskapliga uppgifter, portföljer och reflektionsövningar. Bedömning sker ofta med rubriksbaserade kriterier och portföljer som dokumenterar processer och resultat över tid. I arbetslivet främjas tvärkompetenser genom praktik och kontinuerlig kompetensutveckling.

Utmaningar inkluderar hur man tydligt mäter tvärkompetenser, behovet av lärarutbildning och risk för att begreppet blir vagare än ämnesspecifika kunskaper. Det krävs gemensamma begreppsramar och arbete över tid samt likvärdiga möjligheter till utveckling.

Internationellt används begrepp som transversal kompetence eller 21st-century skills. Begreppet kopplas till digital kompetens, informationskompetens, kommunikation och samarbete och är centralt för utbildningens kvalitet och arbetsmarknadens anpassning.