smärtreaktion

Smärtreaktion är den respons som uppstår när kroppen exponeras för ett smärtsamt stimuli. Begreppet används inom fysiologi, medicin och klinisk vård för att beskriva den observerbara reaktionen på smärta, vilket kan vara reflexmässigt eller medvetet. En smärtreaktion kan vara en snabb bortdragningsreflex vid en skarp eller het stimulans eller utvecklas till mer komplexa beteenden och uttryck av obehag, såsom kroppshållning, ansiktsuttryck eller verbalt klagande.

Den fysiologiska grunden består av nociceptorer som känner av vävnadsskada eller hotande stimuli. Nociceptiva signaler färdas genom perifera nerver till ryggmärgens bakhorn och vidare till hjärnstammen, thalamus och sensoriska samt limbiska områden i cortex. Smärtreaktionen påverkas av spinala reflexer och central modulering via endorfiner och andra signalsubstanser, samt av psykologiska faktorer som uppmärksamhet, oro och tidigare erfarenheter. Autonoma svar såsom ökad puls, svettning och förändrad andning kan följa en smärtreaktion.

I klinisk praxis används observerbara smärtreaktioner som en del av smärtbedömningen. Tecken kan vara ansiktsuttryck av obehag, vokalisering, förändrad hållning, spända muskler och minskat rörelseomfång. Bedömningen kan kompletteras med numeriska skattningsskalor eller beteendemätningar, särskilt hos barn eller personer med kommunikationssvårigheter.

Smärtreaktionen varierar mellan individer och påverkas av faktorer som ålder, kognitiv förmåga, uppmärksamhet, tidigare erfarenheter samt kulturella och sociala sammanhang. Den utvärderar ofta hur kroppen svarar på smärta, men den ska inte förväxlas med själva upplevelsen av smärta, som är en subjektiv upplevelse.