ryggmärgs

Ryggmärgen är en del av centrala nervsystemet som förbinder hjärnan med kroppens perifera nervsystem. Den sträcker sig vanligtvis från förlängda märgen till ungefär L1–L2 hos vuxna och skyddas av ryggradens kotor samt av hjärnhinnorna och cerebrospinalvätskan i subaraknoidalrummet.

Strukturen består av grå substans i mitten, formad som en fjäril, med ventralhornet som innehåller motorneuronen och dorsalhornet som bearbetar sensorisk information. Vit substans ligger runtomkring och innehåller uppåt- och nedåtgående banor. Ryggmärgen är uppdelad i segment som motsvarar ryggmärgsnerverna; vid slutet bildar nervrötter som utgör cauda equina (nervrötter nedanför slutet av ryggmärgen).

Funktion: överför sensoriska signaler från kroppen till hjärnan och motoriska signaler från hjärnan till musklerna, samt reglerar reflexer och grundläggande motoriska program. Ryggmärgens segmentering möjliggör lokal kontroll över olika delar av kroppen och bidrar till proprioception.

Blodförsörjning sker främst genom en främre spinalartär och två bakre spinalarterier; venös dränering leds ut via ett nätverk av vener. Utvecklingsmässigt bildas ryggmärgen ur neuralröret och bygger upp sin segmentering under fosterutvecklingen.

Skador på ryggmärgen kan resultera i förlust av motorisk funktion och känsel nedanför skadans nivå. Vanliga sjukdomar och tillstånd som påverkar ryggmärgen inkluderar ryggmärgsskada som följd av trauma, tumörer som är intramedullära eller extrimedullära, samt demyeliniserande sjukdomar som multipel skleros och infektioner i nerv- eller hjärnhinnornas vävnad.