riskbeteenden

Riskbeteenden är beteenden som medför risk för skada eller negativa konsekvenser för individen eller andra. Sådana beteenden kan vara avsiktliga eller impulsstyrda och innefattar ofta att ta större risker än vad som upplevs som säkert i vardagliga sammanhang. Vanliga exempel är farlig körning, alkohol- eller drogbruk, oskyddat sex, farliga fritidsaktiviteter utan lämpliga skyddsåtgärder, spelmissbruk och självskadebeteenden.

Riskbeteenden är särskilt studerade bland ungdomar och unga vuxna, men förekommer i alla åldersgrupper. Fysiska och psykologiska faktorer samverkar: hög sensation seeking och impulsivitet, utvecklingsstadier i hjärnan, samt socialt sammanhang, kamratpåverkan och familjerelationer. Dessutom påverkas riskbeteenden av strukturella faktorer som tillgång till alkohol eller droger och socioekonomisk status.

Forskningen använder olika metoder för att analysera riskbeteenden, bland annat självrapporterade frågeformulär och beteendeprov som mäter riskaptit eller impulsivitet. Teorier inom hälsopedagogik och socialpsykologi försöker förklara när och varför personer tar risker, bland annat genom modeller som betonar attityder, upplevd kontroll och social kontext.

Konsekvenserna av riskbeteenden kan vara allvarliga, inklusive skador, beroendeutveckling, sexuellt överförbara infektioner, psykisk ohälsa och socioekonomiska problem. Långsiktigt upprepade riskbeteenden ökar risken för kroniska hälsoproblem och rättsliga konsekvenser.

Förebyggande och interventioner fokuserar på utbildning, färdighetsträning i beslutsfattande, föräldrastöd, skolprogram och policyåtgärder som reglering av alkohol och trafiksäkerhet. Harm reduction och tidig upptäckt av riskbeteende är centrala inslag i många program.