rhizosfäriska

Rhizosfäriska beskriver det område i jorden som omger växtens rötter och där rotexudat, slem och andra rotrelaterade ämnen influerar markens kemiska och biologiska egenskaper. Området är nära roten och gränserna är inte fasta; omfattningen kan vara från några millimeter upp till flera centimeter beroende på växtart, jordmån och fuktförhållanden. Inom rhizosfären lever ofta en tät mikrobiell gemenskap som skiljer sig markant från bulkjorden.

Rotens exudat och slem utgör en kolkälla och fuktighet som gynnar ett rikt mikrobiellt samhälle bestående av bakterier, svampar och andra mikroorganismer. Denna gemenskap påverkar markens struktur, kemiska förhållanden och biogeokemiska cykler runt rotsystemet.

Den rhizosfäriska mikrobiella aktiviteten bidrar till näringsomsättning och ökad tillgänglighet av näringsämnen som kväve och fosfor genom processer som kvävefixering (främst av fria och symbiotiska mikroorganismer) och fosforlösning. Mikrober konkurrerar med patogener, producerar ämnen som stimulerar växtillväxt och kan främja växthälsa. Rotens exudat kan även orsaka en priming-effekt i marken, vilket ökar omsättningen av organiskt material i närliggande jord.

Betydelse: Rhizosfären påverkar växters hälsa, näringsstatus och motstånd mot stress samt jordens kol- och kvävecykling. Jordbrukspraxis som växtföljd, tillförsel av organisk mull och användning av mikrobiell biostimulans formar rhizosfäriska processer och därmed grödornas produktivitet och hållbarhet.

Studier av rhizosfäriska processer görs med metoder som rhizoboxar och olika jordprover runt rötterna, fraktionering av rhizosfäriskt jord och molekylära tekniker (till exempel 16S rRNA-sekvensering) samt isotopspårning för att följa kolfördelning och näringsflöden.