populationsforskningen

Populationsforskningen är studiet av befolkningar – deras storlek, sammansättning och hur de förändras över tid och rum. Den omfattar både mänskliga befolkningar och biologiska populationer av organismer. Inom människoforskningen analyseras faktorer som födelsetal, dödlighet, migration och åldrande samt regionala skillnader och urbanisering.

Disciplinerna bakom populationsforskningen är tvärvetenskapliga och inkluderar demografi, sociologi, ekonomi, geografi, statistik och epidemiologi. Metoderna innefattar analys av vital statistik, folkräkningar, registerdata och undersökningar, samt teoretiska och statistiska modeller som livstabeller, kohortmetoder och befolkningsprognoser.

Data kommer ofta från nationella statistikmyndigheter och internationella databaser, såsom SCB i Sverige, UN Population Division och World Bank. Resultaten används i samhällsplanering, hälso- och sjukvård, utbildning, pensioner och arbetsmarknadsarbete. Inom ekologi används liknande metoder för att studera hur populationer av arter överlever, ökar eller minskar i förhållande till miljöförhållanden.

Forskningen betonar datakvalitet, integritet och etiska frågor särskilt när det gäller personuppgifter och prognoser. Historiskt har populationsforskningen utvecklats från tidiga demografiska studier till moderna kvantitativa modeller och scenarier som stödjer policy och planering.