nærings

Närings, ofta kallat näringsämnen, är ämnen som organismer behöver för att leva, växa och fungera. Inom näringsvetenskapen delas de vanligen upp i makronäringsämnen och mikronäringsämnen. Makronäringsämnen behövs i större mängder och består av kolhydrater, protein, fett och vatten. Mikronäringsämnen krävs i mindre mängder och omfattar vitaminer och mineraler.

Energi får kroppen främst från kolhydrater och fett, medan protein fungerar som byggstenar och deltar i många enzymatiska processer. Kolhydrater ger cirka 4 kilokalorier per gram, fett cirka 9 kilokalorier per gram. Alkohol ger cirka 7 kilokalorier per gram men räknas inte som näringsämne. Vatten saknar kalorier men är avgörande för absorption, transport och temperaturreglering.

Vissa näringsämnen är essentiella, det vill säga kroppen kan inte tillfredsställa behoven själv. Exempel är essentiella aminosyror och essentiella fettsyror (alfalinolensyra). Även många vitaminer och mineraler är essentiella och andra näringsämnen bildas i kroppen eller behövs i små mängder. Näringsintaget regleras av kostråd och riktlinjer: en varierad kost med frukt och grönsaker, fullkorn, protein av olika källor, mejeriprodukter eller alternativ, samt begränsningar av mättat fett, socker och salt. Behov varierar med ålder, kön, aktivitet och hälsa. Brist kan leda till sjukdomar som järnbrist, vitamin D-brist, skörbjugg och jodbrist; överskott kan även medföra hälsoproblem och näringsobalans.

Inom jordbruk och växtnäring används begreppet näring också för näringsämnen i jord och gödsel. Centrala makronäringsämnen för växter är NPK (kväve, fosfor, kalium); spårämnen som järn och zink behövs i mindre mängder för god tillväxt.