människogjord

Människogjord är ett svenskt begrepp inom jord- och miljövetenskap som beskriver jordarter som bildats eller starkt påverkats av mänsklig aktivitet. Begreppet avser jordar där material av mänsklig härkomst—såsom kompost, stallgödsel, aska, byggnadsavfall eller hushållsavfall—införts eller blandats med naturlig jord, vilket ger avvikande fysiska och kemiska egenskaper jämfört med opåverkad jord.

Sådan jord uppstår genom jordbruk, trädgårdsarbete, anläggningsarbete, deponering av avfall eller markomvandling i tidigare icke-urban miljö. De kan visa skikt med tydligt anthropogena lagringar, högre innehåll av organiskt material och ökad bördighet, men även risker för föroreningar som tungmetaller, organiska bekämpningsmedel och mikroplaster beroende på källmaterialet. Ett välkänt exempelsfortbildat exempel på människogjord är terra preta, den svarta jorden i Amazonas som långsiktigt utvecklades av forntida människors tillsats av sot, ben- och organiskt material.

Användning och betydelse: Människogjord är vanlig i städer, parker, odlingslotter och tidigare industriområden. Den är viktig för studier av markanvändning, urban ekologi och arkeologi då jordlagren kan bevara artefakter och spegla historiska processer. Hantering av dessa jordar kräver bedömning av föroreningar samt åtgärder som riskbedömning, sanering eller försiktigt utnyttjande i odling utifrån lokala riktlinjer.

Miljöaspekter: Fördelarna inkluderar ökad bördighet och möjligheter till återanvändning av material, medan riskerna innefattar spridning av föroreningar. Policyer och hanteringspraxis varierar mellan regioner och syftar till att balansera jordhälsa, produktivitet och hälsorisker.