lymfkappillärer

Lymfkappillärer är kroppens minsta lymfkärl och utgör det första steget i lymfflödet. De finns i nästan alla vävnader och samlar upp interstitial vätska, proteiner och celler som deltar i immunförsvaret. I tunntarmens villi finns särskilda lymfkappillärer som reglerar upptaget av lipider från kosten.

Struktur och funktion: Lymfkappillärer består av ett enkelt lager av endotelceller med överlappande kantkontakter som fungerar som primära ventiler och gör att vätska kan filtreras in, men sällan rinner ut igen. De saknar en kontinuerlig basal lamina och har få pericyter; förankringsfibrer i det extracellulära matrix håller kärlen öppna och gör dem mycket genomsläppliga. Efter insamlingen leds lymfan vidare till större samlingskärl som har klaffar och glatt muskulatur.

Utflödet fortsätter genom samlingslymfkärl till lymfkörtlar längs vägen och vidare till två huvudkanaler: thoracic duct, som tömmer i vänstra vena subclavia, och höger lymfkärl (ductus lymphaticus dexter), som tömmer i höger vena subclavia. Lymfkörtlarna fungerar som filter där antigens presenteras och immunceller aktiveras.

Betydelse och sjukdomar: Lymfkappillärer bidrar till vätskebalansen och immunsvar samt fettabsorption i tarmen. Brister i deras funktion kan leda lymfödem, antingen primärt (medfött) eller sekundärt till kirurgi, strålning eller inflammation. Mutationer i gener som FOXC2 och FLT4 (VEGFR3) är kopplade till primära lymfatisk missbildningar.

Patofysiologi och klinisk betydelse: Lymfkappillärer kan fungera som vägar för metastaser hos tumörer, där cancerceller färdas via lymfan till lymfkörtlarna och vidare. Förändrad lymfdrainage kan också påverka immunresponser och näringsupptag.