Patofysiologi

Patofysiologi är studien av hur sjukliga tillstånd uppstår och fortskrider genom förändringar i normala fysiologiska processer. Den ligger i skärningspunkten mellan fysiologi och patologi och förklarar varför symtom uppträder och hur kroppens molekylära, cellulära och organsystematiska funktioner förändras vid sjukdom.

Patofysiologi undersöker mekanismer som ligger bakom sjukdomsprocesser, inklusive inflammation, vävnadsskada, ischemia, metabola rubbningar, hormonella obalanser och autoimmuna reaktioner. Begreppet beskriver hur etiologi (orsak) och patogenes (sjukdomsutveckling) leder till funktionella och strukturella förändringar som manifesterar sig kliniskt.

Exempelvis innebär patofysiologin vid diabetes mellitus insulinresistens och beta-cellernas dysfunktion, vilket orsakar hyperglykemi. Vid hjärtsvikt är det nedsatt pumpfunktion och kompensatoriska mekanismer i hjärtat och kärlen. Hypertoni förknippas med vaskulär remodellering och aktivering av neurohormonella system. Njursjukdomar kan påverka filtration och renin-angiotensin-systemet.

Patofysiologi har stor klinisk betydelse: den förklarar varför behandlingar fungerar, hur man tolkar prognostiska tecken och vilka mål som är relevanta för terapi. Klinisk patofysiologi används i diagnostik genom tolkning av laboratorieprover och bildgivning samt i farmakologi och behandlingsstrategier. Forskningen inom området kombinerar molekylärbiologi, fysiologi och klinisk dataanalys.