lipiderna

Lipiderna är en bred grupp organiska föreningar som i huvudsak är hydrofoba eller amfipatiska, och som utgör en viktig del av alla levande celler. De löser sig dåligt i vatten men är lösliga i fettlösliga lösningsmedel. Lipiderna har många funktioner, från energilagring till byggstenar i cellmembran och signalering.

En vanlig uppdelning av lipiderna är triglycerider (fetter och oljor), fosfolipider, steroler och sockerlipider. Triglycerider består av en glycerolkropp bunden till tre fettsyramolekyler och fungerar främst som långvarig energireserv. Fosfolipider innehåller två fettsyror och en fosfatgrupp på en glycerolbackbone och är centrala byggstenar i cellmembranet, där de bildar en dubbellagerstruktur med hydrofoba ytor inåt och en steriloberande polär yta utåt. Steroler, där kolesterol är det mest kända, har en ringskiktad struktur och påverkar membranets fluiditet samt fungerar som prekursor till Steroidhormoner och gallsyror. Sockerlipider är lipider kopplade till kolhydrater och finns i cellmembranet, där de deltar i igenkänning och kommunikation mellan celler.

Funktioner av lipider inkluderar energiproduktion via fettlagring och nedbrytning (beta-oxidation i mitokondrierna), membranstruktur och vägledning av membranfluiditet, samt produktion av signalmolekyler som steroidhormoner och eikosanoider. Fettlösliga vitaminer (A, D, E, K) lutar sig också mot lipider för absorption. Lipider transporteras i blodet av lipoproteiner och bryts ned av lipaser vid matsmältning och i vävnader.

Kostmässigt kommer lipider från oljor, smör, mejeriprodukter, fisk, kött, nötter och frön. Överskott av vissa lipider, särskilt mättade fettsyror och transfetter, har kopplats till ökade risker för kärlsjukdomar, medan omättade fettsyror och omega-3 kan ha positiva effekter på hälsa. Lipidernas mångfald gör dem centrala för biologi och näringslära.