likviditetsrapportering

Likviditetsrapportering är processen att mäta, sammanställa och kommunicera ett företags eller koncernens likviditetsrisk och likviditetstillgångar. Den syftar till att ge en översikt över hur mycket likvida medel som finns tillgängliga, vilka framtida utflöden som kan uppstå och hur väl bolaget kan möta kortsiktiga åtaganden, även under stress.

Vanliga komponenter är den aktuella likviditetspositionen, kontanter och likvida tillgångar, prognoser över framtida kassaflöden under korta tidshorisonter, likviditetsbuffertar samt en finansieringsplan. Det ingår ofta likviditetsanalys som gapanalys och scenariobaserad stresstestning, samt nyckeltal som LCR och NSFR där de gäller.

Regulatorisk kontext: I de flesta länder används likviditetsrapportering för att uppfylla tillsynskrav inom banksektorn. Internationellt följer den Basel III-ramverket med krav på likviditetshantering och rapportering. I Sverige och andra EU-länder hanteras ofta rapporteringen av tillsynsmyndigheter som Finansinspektionen eller ECB, och kräver regelbunden rapportering till dessa organ.

Process och styrning: Data samlas in från treasury, risk- och redovisningsfunktioner, kvalitetssäkras och sammanställs i rapporter som godkänns av riskkommitté eller ledning. Rapporter kan vara dagliga eller veckovisa och följs upp genom åtgärdsplaner, kontantplaner och tillgång till kredit eller likviditetsreserver.

Betydelse och utmaningar: Likviditetsrapportering stöder riskhantering, beslutsfattande och krisberedskap. Utmaningar inkluderar datakvalitet, systemstöd och utformning av realistiska scenarier samt att kunna agera på rapporterna under stress.