kroppsvätska

Kroppsvätska är ett samlingsnamn för de vätskor som finns i och omkring celler i ett levande organismer samt de vätskor som transporteras i blodomloppet och i kroppens hålrum. Hos människan delas kroppsvätskor vanligtvis upp i intracellulär vätska (ICF), som finns inne i cellerna, och extracellulär vätska (ECF), som finns utanför cellerna och i blodplasma, interstitiell vätska samt transcellulära vätskor som cerebrospinalvätska, synovialvätska och vätskor i kroppens serösa hålrum.

Funktionerna hos kroppsvätskor är mångsidiga. De fungerar som medium för transport av näringsämnen, syre och avfallsprodukter, deltar i kemiska reaktioner i kroppen och hjälper till att upprätthålla pH- och elektrolytbalansen samt kroppens osmotiska tryck. Vissa vätskor har dessutom mekaniskt skyddande och smörjande funktioner, till exempel cerebrospinalvätska som skyddar hjärnan och synovialvätska som fäller minsta friktion i lederna.

Sammanställningen av kroppsvätskor varierar mellan olika vätskor. Vatten utgör huvuddelen av varje vätska och innehåller lösta joner som natrium, kalium, klorid och bikarbonat, samt proteiner, hormoner, glukos och metaboliter. ICF och ECF skiljer sig i sammansättning, och balansen styrs kontinuerligt av njurarna, hormonsystemet och mekanismer som ADH samt renin-angiotensin-aldosteron-systemet (RAAS).

Frågor kring kroppsvätskor är centrala inom medicin. Analys av blodplasma, urin, cerebrospinalvätska eller andra kroppsvätskor används vid diagnos och övervakning av sjukdomar som dehydrering, elektrolytstörningar, njursvikt, infektioner och inflammatoriska tillstånd samt i olika diagnostiska procedurer som lumbalpunktion eller analys av urin.

Sammanfattningsvis är kroppsvätskor grundläggande för näringstransport, kroppens homeostas, skydd och kommunikation mellan celler och organ. Deras välbefinnande beror på ett komplext samarbete mellan njurar, hormonsystemet, blodcirkulationen och olika regleringsmekanismer som ADH och RAAS.