cerebrospinalvätska

Cerebrospinalvätska (CSF) är en klar, färglös vätska som omger hjärnan och ryggmärgen. Den fungerar som stötdämpare och skyddar det centrala nervsystemet samt deltar i ämnestransport och avlägsnande av avfallsprodukter.

Den produceras huvudsakligen av choroidea plexus i ventriklarna och cirkulerar genom ventrikelsystemet till subarachnoidalrummet där den återabsorberas främst via arachnoideavilli till venösa sinus. Den totala volymen hos vuxna är cirka 125–150 ml och omsättningen är cirka 3–4 timmar.

Normal sammansättning: CSF är färglös, har lågt proteininnehåll och lågt cellinnehåll. Leukocyter 0–5 celler/µL, huvudsakligen lymfocyter. Glukos cirka 2,2–4,0 mmol/L (ungefär 45–75 mg/dL), vanligtvis cirka 60 procent av plasmas glukos. Protein cirka 0,15–0,45 g/L. pH cirka 7,3–7,4.

Användning och provtagning: CSF används vid diagnostik av infektioner, inflammatoriska sjukdomar och subarachnoidalblödning. Prov tas vanligtvis via lumbalpunktion. Analys omfattar öppningstryck, cellantal med differential, glukos, protein samt mikrobiologisk undersökning (odling och PCR).

Typiska avvikelser: Bakteriell meningit ger högt protein, lågt glukos och neutrofildominans. Viral meningit ger ofta lymfocytär pleocytos och normalt eller lätt förhöjt protein, med normalt glukos. Subarachnoidalblödning ger xantochromi i CSF. Oligoklonala band i CSF förekommer vid multipel skleros.

CSF är en dynamisk vätska som skyddar centrala nervsystemet och är central i diagnostiken av neurologiska tillstånd.