klonalitet

Klonalitet är ett begrepp inom biologi som beskriver hur genetiskt lika cellpopulationer är och i vilken grad de härrör från en gemensam ursprungscell. En klonal population bildas när en cell får en mutation och dess avkommor behåller denna mutation, vilket gör att cellerna delar en gemensam genetisk historia. Begreppet används inom områden som cancerforskning, immunologi och mikrobiologi.

I cancersammanhang uppstår klonalitet när en cell får driver-mutationer och bildar en eller flera kloner. Tumörer kan bestå av flera kloner och subkloner som uppstår genom klonal evolution, vilket leder till intratumoral heterogenitet. Det kan påverka hur sjukdomen utvecklas och hur den svarar på behandling, eftersom olika kloner kan ha olika känslighet för läkemedel.

Inom immunologi beskriver klonalitet hur B- och T-celler som svarar på ett specifikt antigen expanderar och bildar en eller flera klonpopulationer med gemensamma receptorer. Kliniskt används bedömning av klonalitet för att diagnostisera lymfoproliferativa sjukdomar och för att följa sjukdomsaktivitet, ofta genom att söka efter monoclonala rearrangeringar av immunoglobulin- eller T-cellreceptor-gener eller genom repertoireanalyser.

Klonalitet är inte bara kopplat till sjukdom utan även till fortplantning och evolution. Inom mikrobiologi kan klonala linjer uppkomma i bakterier och svampar, vilket underlättar studier av ärftlighet och resistens. Växter kan föröka sig genetiskt identiskt genom klonal förökning, till exempel via stoloner eller knölar.