karaktärsdrag

Karaktärsdrag är stabila, relativt varaktiga mönster i tänkande, känslor och beteenden som skiljer personer åt. De beskriver hur en person tenderar att reagera i olika situationer och hur denne uppfattas av andra. Begreppet används inom psykologin som en del av personligheten och används ofta tillsammans med begreppen temperament och interindividuella skillnader i beteende.

Temperament anses ofta vara medfött och tidigt framväxande i barndomen, medan karaktärsdrag och andra personlighetsdrag utvecklas genom livet genom erfarenheter och socialisering. Tillsammans bidrar de till en persons karaktär och hur denne hanterar vardagliga och sociala krav, stress samt relationer.

Forskningen delar ofta upp karaktärsdrag i breda dimensioner. Den mest använda modellen är Big Five, som omfattar öppenhet för nya upplevelser, vänlighet (agreeableness), samvetsgrannhet, extraversion och neuroticism (emotionell instabilitet). Dessa dimensioner beskriver generella tendenser snarare än specifika beteenden och används för jämförelser mellan individer och grupper.

Bedömning av karaktärsdrag sker vanligtvis genom självskattningsinstrument eller extern bedömning av observatörer. Instrumenten ger poäng på varje dimension och kan användas i forskning, klinisk verksamhet samt i utbildnings- och arbetslivet. Resultaten används för att förstå hur karaktärsdrag påverkar lärande, arbetsförmåga, sociala relationer och välbefinnande.

Det finns kritik mot förenklade eller kulturellt biaserade uppfattningar av karaktärsdrag, liksom insikten att drag kan variera över tid och kontext. Trots detta används begreppet som ett viktigt verktyg för att beskriva och förstå mänskligt beteende på ett systematiskt sätt.