gallblåsan

Gallblåsan är ett litet päronformat organ som ligger under levern. Dess huvuduppgift är att lagra och koncentrera galla som produceras i levern. Gallan frisätts i tunntarmen när fett äts och hjälper till med fettspjälkning.

Gallblåsan koncentrerar gallan genom att ta upp vatten och elektrolyter från innehållet. När cholecystokinin (CCK) frisätts i blodet efter en måltid, kontraherar gallblåsan och tömmer gallan genom cystisk gång in i den gemensamma gallgången och vidare till duodenum, där galla hjälper till med fettspjälkning.

Anatomi och blodförsörjning: Gallblåsan är fäst vid levern och försörjs främst av cystisk artär, ofta en gren av leverartären. Venöst återflöde går via levern och portalvenen till leverns kärl. Nerver till gallblåsan kommer från det autonoma nervsystemet, med parasympatiska fibrer som ökar kontraktionen och sympatiska fibrer som vanligtvis hämmar den.

Vanliga sjukdomstillstånd: Den vanligaste bland gallvägssjukdomar är gallstenar (kolesterol- eller pigmentstenar), som kan bildas när gallan blir övermättad med kolesterol eller bilirubin. Stenar kan orsaka koliksmärta i övre högra kvadranten efter måltider, illamående och kräkningar. Vid palpation kan Murphy-tecken uppträda. Vissa stenar är asymptomatiska och upptäcks ofta vid bilddiagnostik av andra orsaker.

Behandling och diagnostik: Asymptomatiska gallstenar kräver oftast ingen behandling. Symptomatiska fall eller komplikationer som kolecystit kräver ofta kirurgisk behandling, oftast laparoskopisk cholecystektomi. Diagnostik görs ofta med ultraljud; blodprover används vid misstanke om inflammation eller pankreatit.