gallstenar

Gallstenar är hårda kristaller som bildas i gallblåsan eller gallgångarna när gallans sammansättning blir övermättad av vissa ämnen, framför allt kolesterol eller bilirubin. De vanligaste typerna är kolesterolstenar, pigmentstenar och blandstenar. Oftast bildas de i gallblåsan och ger inga symtom, men de kan orsaka smärta och komplikationer om de blockerar flödet av galla.

Orsaker och patogenes involverar övermättnad av kolesterol i gallan, nedsatt gallblåsekontraktion (hypomotilitet) och nucleation av kristaller. Pigmentstenar uppstår vid ökad bilirubinnivå, kronisk hemolys, leversjukdom eller infektion. Riskfaktorer inkluderar kvinnligt kön, ålder, fetma, graviditet, östrogenbehandling, snabb viktminskning och familjär predisposition.

Symptom kan vara avsaknad av besvär, men vid gallstensanfall uppstår biliär kolik: plötsig, stark värk i övre högra delen av buken som ofta strålar mot ryggen eller skulderbladen, ofta efter måltid, ibland med illamående eller svettningar. Smärtan varar vanligtvis från minuter till timmar. Komplikationer som uppstår vid obstruktion inkluderar akut kolecystit, choledochussten eller pancreatit.

Diagnos görs främst med buk ultraljud. Blodprover kan vara normala eller visa milda levervärden vid hinder. Vid misstanke om gallgångssten används MRCP eller återhämtningsal ERCP för diagnos och behandling.

Behandling: asymptomatiska stenar observeras ofta. Symptomatiska stenar behandlas vanligtvis med laparoskopisk kolecystektomi. Stenar i gallgångarna kan ofta tas bort med ERCP. Vid kolesterolstenar hos patienter som inte kan opereras kan ursodeoxikolsyra-diskission övervägas. Prevention innefattar en hälsosam vikt, regelbundna måltider och fiberrik kost; riskfaktorer som snabb viktminskning bör undvikas.