gallgångarna

Gallgångarna är ett nätverk av kanaler som leder galla från levern till tunntarmen. Systemet består av de intrahepatiska gallgångarna i leverparenkymet och de extrahepatiska gångarna som sammanlänkas i ductus hepaticus communis. Denna bildar tillsammans med ductus cysticus från gallblåsan ductus choledochus, som tömmer galla i duodenum genom papilla duodeni major. Galla utsöndras av levern och består av gallsalter, bilirubin, kolesterol och vatten; genom gallgångarna leds den till tunntarmen vid fettmåltiderna, där den hjälper fettemulsifiering.

Embryologi: Gallgångarna bildas ur hepatic diverticulum under embryonal utveckling. Ductal plate-remodellering formar det intrahepatatiska biliära trädet. Vissa individers gallgångar kan ha variationer, vilket kan påverka kirurgi eller endoskopisk behandling.

Klinisk betydelse: Obstruktion av gallgångarna kan leda till kolestasis och gulsot. Vanliga orsaker är gallstenar som når ductus choledochus, strikturer och inflammatoriska tillstånd som kolangit, samt tumörer. Postoperativt eller av andra anledningar kan det uppkomma risker för gulsot eller infektion.

Diagnostik och behandling: Ultraljud används ofta som första bildundersökning vid misstanke om gallvägsobstruktion. MRCP ger icke-invasiva bilder av gallgångarnas anatomi. ERCP används både diagnostiskt och terapeutiskt, till exempel för stentning eller endoskopisk stenborttagning. Behandling är ofta beroende av tillståndets orsak och kan kräva endoskopiska, kirurgiska eller kombinerade åtgärder, inklusive cholecystektomi vid gallstenssjukdom i gallblåsan.