strålar

Strålar är ett svenskt ord som ofta används för att beteckna rays eller beams, särskilt inom geometri och optik. Generellt används termen för att beskriva hur energi eller information sprids i en riktning. I fysik och astronomi förekommer också uttryck som kosmiska strålar, som syftar på högenergipartiklar som färdas genom rymden.

Inom geometri betecknar en stråle en del av en rät linje som har en fast startpunkt och fortsätter oändligt i en viss riktning. Startpunkten kallas ändpunkt eller origo. Om A är ändpunkt och AB är en stråle består strålen av alla punkter P som ligger på linjen AB och som ligger i riktning från A mot B. Strålen skrivs ofta som ray AB, där A är början.

Jämfört med en linje, som är obegränsad i båda riktningarna, och en linjesegment, som har två ändpunkter och är begränsad, är en stråle oändlig i en riktning men har en början. I geometrin används dessa begrepp som grundläggande byggstenar för konstruktioner och bevis, framför allt inom affinitets- och vektorbaserade metoder.

Inom geometrisk optik används strålar som en förenklad modell av ljusets bana. Stråldiagram används för att analysera hur ljus reflekteras vid speglar eller bryts vid gränsytor mellan medier. Reglerna för reflektion och brytning kopplas till vinklarna mellan strålen och normalen genom välkända principer som reflexionslagen och Snell–Weber-lagen.

Kosmiska strålar utgör en särskild användning av termen och avser de högenergipartiklar som når jorden från rymden, ofta undersökta med särskild utrustning för att studera universums högningsprocesser.